Igår kväll drog en monstersnöstorm in över oss på amerikanska östkusten. Vi klarade oss bra här vid kusten men i inlandet i Connecticut föll så mycket som 40 cm snö på bara några få timmar. Yiaks! Och alla träd har löven kvar så det blev såklart för tungt så grenar och hela träd rasade och föll på elledningar. De säger att drygt 700 000 är utan el nu på morgonen. Tur att det ska bli soligt och uppåt +15 i veckan, annars hade det blivit rätt kallt för dem. Vi blev aldrig utan ström (puh, tur det för jag vill inte uppleva sju dagar i mörkret igen som vi gjorde under Irene).

Idag vaknade jag till +2, ett fint snötäcke på maken, sol och träd med gröna löv. Märklig kombo.

Hua. När jag vaknade imorse visade termometern på två ynka plusgrader. Och de säger att innåt landet har de får snö i natt. Well, well … så blir det väl om man (läs: jag) gått runt och klagat på den långa, utdragna sommaren (sex månader i flip-flops och shorts blev rätt tjötigt). Fast jag klagar inte nu, jag  gillar när det blir kallt, mörkt och ruggigt. Då kan man krypa in under en pläd, på med varma sockor och tofflor, tända ljus, gå på ruskiga långpromenader och värma de frusna fingrarna på en kopp te när man kommer hem. Tur att mina benvärmare är på väg med posten! Det blev INTE 300-kronorsbenvärmarna från Lululemon. Det är ju för f*n ett skämt. Nej, det blev istället tre par för samma pris! Ett par superduperlånga från Foot Trafic (går upp på halva låret), ett par med hål för häl från Dance Wear Solutions och ett par knähöga från American Apparel.

Sen tillhör jag typen som blir lätt frusen om händerna så nu när det blev så här kallt fick man plocka fram sina arm warmers ur garderobgömman. Ett par bruna med oranga detaljer från Van Zipper som jag köpte i Los Angeles för tusen år sedan och ett par vita supernajsiga från H&M. Bring it vintern!!!

Ah, hösten är här. Eller nästan i alla fall. Det är 21 grader ute, men det är molnigt så man får vara glad för det lilla. Men det blir kyligare på kvällarna så nu kan man äntligen hasa runt i mysbrallor, raggsockor och lägga en pläd över benen (oj … lät det som höstmys eller mest som en gamal tant?). Snart går mitt värmeljuskonto upp med femtontusen procent. Love levande ljus!

Imorse kändes det som höst i luften. Hääärligt! Men i helgen ska vi få strålande sol och 23-24 grader. Stackars oss va? =)

Idag är första dagen vi har HÖSTKÄNSLA här i Madison. Det var lite småkyligt imorse när jag vaknade, kring 10 grader, och luften är sval och krispig. Som jag har längtat efter dig herr Höst. Känns som jag hasat runt i shorts, linne och flipflops sedan i maj (det blir fem månader det) och nu längtar jag efter mina svarta MC-stövlar, skinny jeans, koftor och scarfs. Att få dra på sig de långa löpartightsen och sticka ut på en runda där luften går att andas. Att få mysa runt i raggsockor och värma händerna på en stor kopp rykande te. Fira Halloween (utan massa krimskramsigt halloweenpynt thank you very much) och en av mina favorithögtider Thanksliving (jepp, jag som vegan väljer att kalla det så). Så mysigt!!!

Well. Nu ska vi inte gå händelserna i förväg. Raggsockor och koftor är inte här än. Idag och hela helgen ska det bli kring 18-20 grader och sol. Jag minns förra året då jag och Maken gick på Durham Fair (en gigantiskt “bondemarknad” i klassiska amerikanska stil) och då var det säkert 30 grader varmt.

Nej nu måste jag sluta sitta här och drömma om hösten. Nu ska det yogas, joggas och jobbas. Men snart, snart kan jag klä mig såhär …

Vi är inne på dag sju nu utan ström. Och det kan i värsta fall dröja ändå tills på tisdag innan vi får den tillbaka. Tio dagar alltså. Problemet är tydligen att en massa träd ute i skogen har rasat över ledningar och elgubbarna har problem att ta sig ut dit med sina bilar. Igår sa de att vi skulle få ström klockan 17.30 men när jag kom hem var det lika mörkt som vanligt. Kan säga att jag hade fått upp hoppet så det var rätt tungt, blev sååå besviken. Så nu lyssnar jag inte på några rapporter längre, strömmen kommer när den kommer.

Här är några bilder som en läsare skickat in Patch Madison, tidningen där jag jobbar. De är tagna under Irenes peak på söndag morgon. Man fattar liksom vilka krafter det är vi talar om. Och att Irene inte “bara” var en liten storm i mängden.

Jag vet att resten av världen gått vidare och orkanen Irene inte är top news längre. Men vi här på USAs östkust är verkligen inte klara med Irene. Vi inne på dag sex här i Madison utan el. Vissa gator och delar av down town har ström. Men inte vi. Det är verkligen inte så att jag klagar för det finns dem som har det mycket, mycket värre. Folk uppe i Vermont, i New Jersey och Upstate New York har fått hela sina hus och liv bortsköljda. Eller min kompis Eva tvärs över gatan som har haft översvämning i källaren och tvingast riva ur alla golv. Såg på NBC News i min iPhone igår och de säger att Irene är en av de tio värsta naturkatastroferna i USAs historia om man ser till mängden människor drabbade och vad återställningsarbetet kommer att kosta. Bara i Connecticut var det cirka 400 000 människor utan ström igår. Men även om jag inte klagar så tycker jag nog att det börjar bli lite tröttsamt det här. Att duscha kallt i mörker, att ha ficklampa när man går på muggen eller när man försöker få till ett något sånär moderiktigt klädval på morgonkvisten, att varken ha kyl eller frys, att inte kunna laga mat inomhus, att inte kunna brygga kaffe, att inte kunna kolla på tv och följa med nyheterna, att inte kunna komma ut på nätet, att inte ha hemtelefon, att trafikljusen inte funkar och det är typ halvkaos i stan, att behöva spendera kvällar ensam eftersom att Mr Make måste jobba dygnet runt typ.

Men som sagt. Jag klagar inte. Idag fick jag till exempel skönfotöljen inne på Starbucks så här slår jag läger för dagen. De har el, internet och kaffe. Dessutom massa folk att babbla med. Och om en stund ska jag surfa in på tv4 och marathonkolla fyra avsnitt Robinson. Jippey! Vad mer kan man begära?

Får du någonsin ett långvarigt strömavbrott är detta saker du bör tänka på:
* Köp en grill som går på gas. Gärna med en sideburner-platta. Och se till att du har gas så det räcker i flera dagar.
* Skaffa adaptrar så du kan ladda alla dina elektroniska prylar i bilen, om du inte som jag har en hybrid med vanligt eluttag (se till att bilen är fulltankad, för utan ström stänger mackarna).
*Skaffa ett gäng batteridrivan LED-ficklampor och ljuslyktor. Typ sånna man har när man åker och campar.
* Bunkra sterainljus och värmeljus.
* Ställ kyl och frys på kallaste inställningen så håller det sig längre om strömmen går. Ställ även i en stor plastbunke med vatten så när den fryser har du extra is i din frys och den funkar som en stor kylväska (detta går såklart bara om du vet om i förväg att strömmen kommer att gå, och det funkar bara tills isen tinat).
* Fyll badkaret med vatten så ifall du blir utan vatten har du så du kan spola i toan.
* Bunkra drickvatten.
* Bunkra konserver som soppor, ravioli, bönor, grönsaker, frukt etc.
* Bunkra energi bars, nötter, snabbkaffe, jordnötssmör, bröd, snabbgröt, småförpackningar med typ almond milk som inte behöver stå kallt, proteinpulver (utan sötningsmedel såklart).
* Skaffa en läsplatta (de lyser ju så du kan läsa även om det är mörkt). Dessutom kan du gå in på bibliotekets hemsida och låna böcker helt gratis … vilket kan vara bra för jag har plöjt fem pocketböcker på sex dagar (funkar inte med Kindle).
* Skaffa spel och kortlekar … tristessen är din västa fiende.
* Ladda ner ett gäng radioprogram som podcasts till din iPod så du har något kul att lyssna på i mörkret.