Som jag skrev i förra inlägget är min höft i princip helt bra nu. Men vilken resa det har varit! Problemen började ju redan under försommaren förra året, men jag bet ihop och tänkte att det var ingenting och att det skulle gå över. Det gjorde ju inte ont när jag tränade utan “bara” efteråt. Jag minns att jag hade problem med min Brick Training, att höften låste sig när jag skulle springa och att det liksom aldrig släppte. Men jag fortsatte träningen som vanligt med mycket löpning och cykel. Efter triathlonloppet eskalerade värken och jag minns att någon gång i oktober hade jag så ont att jag inte ens kunde sitta ner på en stol. När jag satt där på huk på stolen och jobbade så hajjade till och med en trögskalle som jag att det var läge att söka hjälp (envisheten har sina dåliga sidor ibland). Så i november började jag gå hos sjukgymnast nr 1. Efter tio behandlingar kände jag NOLL skillnad och jag var allmänt missnöjd med henne. Det enda hon gjorde var att lägga en värmefilt på mig och sedan gjorde jag några toktramsiga övningar under uppsyn av hennes assistent. Så dåligt! Så jag gjorde det enda raka och bytte. Christopher jag går hos nu är även kiropraktor och det är han som “lagat mig”. Vi har kört massor av tuffa och roliga övningar, sådant man faktiskt vill lägga in i sin vanliga träning. Att gå på sjukgymnastik har varit roligt och faktiskt något jag kommer att sakna. Nu är jag frisk men måste från och med vara extra noga med uppvärmning, nedvarvning, stretch, att träna varierat (är man cykel- och löpfreak blir det lätt att man kör för mycket och det blir ensidigt och slitsamt), fortsätta med yogan 2ggn/vecka och köra rehab 3ggn/veckan (inbakat i min vanliga styrketräning). Har man en gång skadat sig är det såklart lättare att skadan slits upp igen.

Så tänk på det alla ni träningstokar där ute. Var noga med att träna varierat, att värma upp, varva ner, stretcha och kör styrketräning som stärker. Struntar man i det och tänker att “det där händer inte mig” står man plötsligt där med värk som sätter käppar i hjulet och flera månaders rehabträning och löparförbud. Trust me … det är inte värt det!

Jag ska skriva ihop ett inlägg om bra och billiga rehabredskap som du kan ha hemma. Och tipsa om bra övningar. Håll utkik!

Igår höll det på att gå riktigt illa. Jag var hos min sjukgymnast och vi körde lite prestationshöjande övningar (vi kör en kombo av plyometrics för att bygga explosiv och maximal styrka, core och rena rehabövningar nu). Och när jag skulle göra Split Squats Jumps (se bilden) trampade jag snett och landade på sidan av foten!!! Som tur vek sig inte vristen så det blev varken stukning eller vrickning. Men som vanligt greps jag av skadepanik, jag får alltid massa bilder i huvudet på att jag inte kommer att kunna träna och får en smärre panikattack … alltså jag skämtar inte! En gång fick jag en smärtsam krampattack under knäskålen, det var mitt i natten och jag vaknade av tokvärk, fick panik, började hyperventilera, reste mig för snabbt ur sängen och SVIMMADE. Hoho, snacka att man går igång på alla cylindrar. Men som sagt, igår landade jag bara lite snett och det är ingen fara. Däremot är jag lite öm i vristen idag så jag sjukskriver mig från löpningen. Vill inte riskera någonting nu när det går så bra. På träningsplaneringen står det idag “45 min löpning + Crossfit”, men jag switschar om i schemat. Dels pga foten men även på grund av att jag ska premiär-spinna på söndag med Cassie (planerad vilodag) så så här får resten av veckan bli:

Fredag: Vila (ev lättare yogapass)
Lördag: Heated Vinyasa Yoga
Söndag: Spinning + Crossfit

Idag hade jag ytterligare en session hos min Physical Therpist och vi ser inte de resultat vi vill. Min värk har visserligen gått från att sitta i båda höfterna och sittbenen till enbart höger sida. Men efter att ha provsprungit i helgen så känns det inte bra. Värken kom ganska direkt på löparrundan och nu kändes det vid sittbenet, runt mot höften och även på framsidan i höftböjaren. Min sjukgymnast har kört ultraljudsundersökning på mig så det är 99 procent säkert att det inte rör sig om en stressfraktur, vilket såklart är bra. Men exakt VAD det är vet vi inte. Trots flera veckors behandling och rehab står vi still och stampar. Det blir varken sämre eller bättre, vilket såklart inte är bra. Så nu har hon kontaktat läkare och vi väntar på en eventuell remiss så jag kan få åka iväg på röntgen.

Vad detta innebär träningsmässigt är att mitt löparförbud har blivit förlängt. På obestämd framtid. SÅ TRÖTTSAMT! Men det gäller att hålla humöret uppe. Blir man skadad gäller det bara att träna runt det skadade området. Har man taskiga knän får man köra crosstrainer eller simma. Stukar man en handled får man släppa vikterna och köra cardio, core och ben. Sliter man av hälsenan får man köra styrka överkropp. Så jag kör på med min Heated Vinyasa Yoga, styrketräning och planerar massor av PW:s med mina BungyPump-stavar. Och så lägger jag på ett snett leende och säger “come on punk, make my day” till höftskrället.