Fick en del intressanta kommentarer på mitt förra inlägg. Som jag kanske inte direkt höll med om, men det är allt spännande att höra andra människors synpunkter. Att downshifta, att inte leva över sina tillgångar, att inte känna ett inre och yttre tryck att skaffa prylar man inte har råd med för att visa upp en falsk yta är inte alls en klassfråga eller en trend enligt mig. Det handlar om att göra val, att omprioritera vad man tycker är viktigt här i livet, att uppskatta saker som inte kostar pengar. Här syftade jag såklart inte på att ha råd att köpa mat eller ha tak över huvudet, sådant klassar i alla fall inte jag som “konsumtionshets” eller att upshifta. Det jag menar är att man inte ska sukta efter något som någon annan har utan vara nöjd och lycklig med vad man faktiskt har. Och jag håller fast vid att det inte alls har med pengar att göra, enligt en undersökning lever några av jordens lyckligaste människor i Indonesien, Indien och Mexico. Och de har bra mycket mindre än medelsvensson kan jag lova.
Idag var jag med mina mått mätt stenrik . Stenrik på tid, på frisk luft, på lyckokänslor av att känna solens strålar (30 grader) värma min hud, att gå en långpromenad längs havet. Och ingenting kostade mig ett enda öre. Det är den typen av förmögenhet som betyder något för mig.
Senaste kommentarer