Jag har läst på ett gäng bloggar nu om Yoga Games. Och även fast jag inte har benkoll på just denna konferens, dess instruktörer eller själv ska gå själv måste jag bara lägga mig i debatten. Först och främst håller jag helt med de som är kritiska till själva namnet Yoga Games. Känns som de inte tänkt överhuvudtaget när de valde det namnet. Det känns sport, det känns tävling, det känns så långt ifrån yoga som man kan komma. Varför valde de inte bara att kalla det för undertiteln The Nordic Yoga Conference?
Så till kritiken om yogakonferenser som koncept. Själv har jag varit på ett par Yoga Conferences och jag kan bara förmedla mina synpunkter och upplevelser. Men det jag hört och läst bland kritikerna är att det skulle enbart vara en krängarmässa med fokus på att sälja prylar, sälja in trendiga yogaklasser och vara något slags mischmasch utan substans. Att det bara vräks ut yoga helt hipp som happ till kreti och pleti. Och de synpunkterna ogillar jag starkt… tycker det känns snobbigt, elitistiskt och jag förstår inte varför man måste fnysa åt hela konceptet istället för att se möjligheterna. Att detta kanske kan öppna dörren för noviser, kanske kan få någon att hitta till yogan och inse dess fantastiska potential. Här kan man nå ut till “den stora massan” men det rynkas det på näsan åt. Den “riktiga yoga” går tydligen bara att utövas i ett litet rum med max 15 personer. Bullshit säger jag – och ja, jag hade sagt det på sanskrit om jag kunde (det borde btw heta nått i stil med nandi amedhya).
Grundstommen i en konferens är yogaklasserna och alla workshops. På en konferens har du möjlighet att träna för yogalärare som du kanske aldrig annars skulle ha möjlighet att träna för. Eller gå en heldagsworkshop och fördjupa dig i något spännande och nytt. Varför skulle det vara allt annat än underbart och en obeskrivbar ynnest att få möjligheten att ta ett pass med Dharma Mittra på morgonen, lunchyoga med Sean Corne eller Shiva Rea, kvällsyoga med John Friend och avsluta hela dagen med en föreläsning av Deepak Chopra och en konsert med Krishna Das?! Och mellan yogapassen mingla med yogisar, kanske kika på nya yogaprylar (det är inget köptvång, people) och framför allt vidga sina vyer. Sen när blev det mindre fint att göra det? Yoga är inte trångsynt eller inskränkt. Yoga är inte kritisk. Yoga är inget konstigt som bara vissa kan förstå sig på. Yoga är gemenskap. Yoga är för alla.
* Är du sugen på att gå på Yoga Games ska du kolla in på bloggen Solhälsningar och Huvudstående först – här får du hela 250 kronors rabatt om du signar upp för två dagar!























