Detta är en fråga som jag får då och då. En del läsare undrar om jag aldrig skiter i träningen. Hoppar över ett yogapass. Om jag inte skiter i att meditera. Unnar mig godis eller snabbmat. Äter en en ostskiva eller en bit salami är ingen ser. Svaret på frågorna är nej, jag gör faktiskt inte det. Och ja, jag är väl “så här jävla hälsosam”.

Så här är det. Visst kan jag skippa ett träningspass om kroppen säger ifrån. Men är det så att löpning stod på schemat och jag absolut inte känner för det så gör jag något annat istället, typ tar en promenad. Men yogar gör jag varje dag. Utan undantag. Men en dag kan det vara ett fysiskt 90-minuterspass, en annan dag kan det vara lugn yin yoga. Samma sak med min meditation. Jag gör det varje dag. Men ibland blir det en timme i total tystnad. Andra dagar blir det en tiominuters guidad meditation. Jag hoppar aldrig över något som jag vet gör att jag mår så bra. Och dagar då mina tankar snurrar, jag känner mig låg och inte har lust att yoga eller sätta mig ner och meditera vet jag ju är de dagar då jag behöver det som allra mest.

När det gäller mat så tycker jag att frågan är så himla konstig. För mig är det inte att “unna sig” något om man stoppar i sig något med tillsatser, kemikalier, syntetiska smak-, sötnings- och färgämnen. Det är lika konstigt för mig som om något skulle fråga mig om jag inte unnade mig ett glas bensin då och då. Tänk att “unna sig” automatiskt kopplas ihop med något som är dåligt för en. Och jag är 100% vegan och står så djupt rotat i mitt val så nej, smågodis, ost eller salamikorv slinker aldrig ner. Jag har mina ögon öppna och förtränger inte var osten eller korven kommer ifrån så då blir valet mycket enkelt. Och jag vet vad smågodis innehåller. Och varför snabbmat är så “billig” och vem som fått betala priset i slutändan.

Men med det sagt är det såklart inte så att jag lever en strikt tillvaro. Jag unnar mig coconut ice cream, vegan mörk choklad, veganska brownies eller chocolat chip cookies, jag dricker vin då och då, jag gör hemgjord pizza och sweet potato fries. Men att hänga i baren fram till småtimmarna, dricka mig berusad, feströka, sova några få timmar, vakna bakfull, goffa McDonalds … ja, det är saker som jag helt enkelt aldrig gör. Det är inget för mig. Sen finns det dem som säger “men vilket trist liv du lever, har du aldrig riktigt kul”. Allt jag kan göra är att skratta. Vilket urbota dum kommentar. Sen när är det “kul” att leva destruktivt och förgifta sin kropp? För mig är det kul att vakna av mig själv klockan 07.00 på lördagsmorgonen, hasa ner till min studio och hålla i två yogaklasser back to back och sen sticka ut på en långpromenad eller löparrunda. För mig är det kul att köra ett kettlebellpass, bränna av några tunga övningar på min TRX eller plyometriska hopp på bosun. Eller att sätta mig ner på mitt yogabolster och meditera.  För mig är det kul att åka ner till the Farmers Market och köpa massa närodlade och ekologiska grönsaker, att laga mat, prata och umgås med min man. För mig är det kul att påta i trädgården. För mig är det kul att promenera längs havet eller gå i skogen. För mig är det kul att ligga på golvet och leka med mina katter en lördagskväll. För mig är det kul att gå och lägga mig tidigt med en god bok och vakna utvilad och redo för en ny underbar dag. För mig är det livskvalitet!