Så var det bara ett par få dagar kvar på året. Jag hade tänkt att göra en “årskrönika” men har inte riktigt haft tid att sätta mig ner och fippla med det. Lite kort kan jag säga att det varit ett mycket bra och mycket dåligt år på en och samma gång. I augusti gifte jag mig och det var helt fantastiskt och magiskt. Helt klart en av de häftigaste och största sakerna jag någonsin gjort. Dessutom var familj och vänner från Sverige här på besök, en del av dem som jag inte träffat på dryga tre år! Sen tävlade jag i Madison Triathlon vilket såklart var en höjdare. Vilken adrenalinkick! På pluskontot hamnar även flytten av bloggen hit till sportyspiceblog. Metrobloggen har varit toppen men så skönt att slippa alla blippande annonser och helt själv kunna styra över uteseendet. Och fortsätter vi på jobbfronten så hamnar såklart Röhnisch DIWU Training och min lansering av Styrketräning för kvinnor i topp. Tänk att det kan vara så kul att jobba! Som en liten teaser kan jag säga att jag drar igång med Röhnsich efter nyår igen och i samma veva komer jag även lansera fler nya sajter likt den om Styrketräning för kvinnor. Några av ämnena blir Konditionsträning, Fettförbränning och Triathlon.

På minuskontot hamnar såklart min höft- och ryggskada som solklar etta. Urk, vilket elände. Det hela började förmodligen redan i juni-juli då jag kände av de första symptomen (men ryckte på axlarna och tänkte att det skulle gå över). Efter mitt triathlon sa kroppen ifrån på allvar. När det var som värst kunde jag inte sitta på en stol längre än 10 minuter. Höften, sittbenen och baksida lår gjorde helt sjukt ont. Först i november gick jag till min sjukgymnast (efter månaders strul och byråkrati med sjukförsäkringsbolaget). Men efter nu nära 10 behandlingar känner jag att resultaten inte är tillräckligt bra så jag ska byta till en ny Physical Therapist som även är kirapraktor och dessutom fått sjukt bra rekommendationer från en PT på mitt gym plus min triathlonkompis Cassie. Jag håller tummarna att hans händer ska vara magiska och har som målsättning att kunna löpträna om 4-6 veckor. Efter då nära 3 månaders löparförbud!

Ja, det här är alltså 2009 i enormt korta drag. Det känns som det här året gått helt sjukt fort, förmodligen för att jag var fullt upptagen med att planera vårt bröllop och var i ett fluffigt bridezillamoln de första sju månaderna. Och om jag blickar frammåt tycker jag att 2010 ser ljust ut. Och då det gäller nyårslöften kan jag säga att jag egentligen inte har så många. Men 2010 kommer jag lägga krut på att ta hand om mig själv. En massage minst en gång i månades, fotbad varje vecka, fortsätta med yoga och mental träning. Och träningsmässigt har jag som mål att kunna vara på löparbanan snart igen. Men inte innan kroppen gett sitt fulla ok. Och styrkemässigt kommer jag att lägga fokus på funktionell träning, pulshöjande styrketräning och explosiv spänstträning. Det kommer att bli ett bra år!